Ingen äger tiden

30 januari 2018

Örebro är idag en global och kosmopolitisk plats, men så har staden också varit förr. Många människor har bidragit till staden, och under de senare decennierna människor från än mer fjärran destinationer.
Människor från landsbygden likaså.

Collage av vägg med bilder

Att tänka sig Örebros historia som en rät linje från ett diffust ursprung till dagens stad är samtidigt att missta sig. En kronologiskt tillrättalagd historisk linje har nämligen en tydlig genealogi knuten till sig – ju längre någon har bott i staden desto större koppling anses personen ha till denna genealogiska kronologi. Därmed riskerar ett sådant historiskt tänkande att skapa sprickor mellan dem som anser sig ha bott i staden länge och de som nyligen flyttade dit och som därmed saknar geneaologisk koppling till den kronologiska tidslinjen.

För att undvika att hamna i en diskussion om vad som hände en gång i tiden har begreppet “kulturarv” kommit i fokus. Inom både kulturarvsforskningen och -praktiken har man fokuserat på kulturarvets ställning i nuet som en mer eller mindre a-historisk företeelse. Istället för att diskutera historia har kulturarvet kommit att representera olika gruppers rättigheter vilket har resulterat i en problematisk identitetspolitik. Eftersom kulturarv handlar om ett “arv” kan det inte delas annat än mellan “arvtagarna”. Även om andemeningen var god har sammankopplingen mellan identitet, identitetspolitik och kulturarv alltså visat sig vara problematisk.

Vad finns det för alternativ? Ingen äger tiden, även om många har makt över vår tid. Inte heller kan någon äga historien, även om många försöker. Tillskillnad från kulturarv, som inte kan delas eftersom det handlar om ett arv, eller den kronologiska tidslinjen med dess genealogiska implikationer, kan vi försöka tänka oss historia på ett annat sätt, nämligen som shared. Ett sådant tänkande kan å ena sidan lösa upp varje koppling till historien som kronologi eller kulturarv, samtidigt som den å den andra sidan kopplar samman alla “örebroare” med stadens historia.

Frågan är alltså hur vi kan utveckla ett historiskt medvetande som är inkluderande genom shared history.

Kontaktperson Örebro läns museum Daniel Urey, telefon: 072-1421111

Nyheter