
Foto: Michael Erhardsson
Den bakomliggande orsaken var den begränsning som transportproblem utgjorde för järnproduktionen. De tunga fororna med malm och tackjärn kunde bara köras under vintertid. Med järnväg kunde transporterna gå året runt och produktionen, och därmed vinsten, kunde ökas ordentligt. Kostnaden var hög och inga garantier fanns, men det ansågs ändå värt att ta risken.
Det första tåget lämnade Nora station år 1856. Efter detta dröjde det inte länge innan järnvägar korsade hela Bergslagen.
Järnvägen skapade naturligtvis nya resvanor. Det blev snart populärt att ta tåget. Med tiden tog landsvägsbussar och så småningom personbilarna över mer och mer av persontransporterna. Det sista passagerartåget lämnade Nora år 1966.
Vid denna tid hade de flesta gruvor och hyttor lagts ned så det dröjde inte länge innan också godstrafiken upphörde.

